Skälen till att du vill byta ut din gamla elpanna är med stor sannolikhet främst ekonomiska. Att värma upp ett helt hushåll med en elpanna innebär ofta hiskeligt höga elräkningar – inte minst på vintern när energibehovet för uppvärmning ökar betydligt. Elpannan blev väldigt populär i mitten av 70-talet under den så kallade oljekrisen då många hushåll valde att byta ut sin oljepanna mot en elpanna. Förutom att oljepriserna sköt i höjden togs den kommersiella kärnkraften i drift vilket gjorde elen blev betydligt billigare. Av dessa anledningar var elpannan ett naturligt val för många – och dessutom ett miljömedvetet val av värmekälla. Sedan dess har mycket hänt och idag är det i regel inte längre tillåtet att installera elpannor i nybyggnationer. Många valde att gå tillbaka till olja i samband med det att priserna för olja respektive el åter skiftade åt andra hållet. Desto vanligare var det att hushållen bytte ut sin elpanna mot en pelletspanna. Pelletsförbränning är en betydligt mer hållbar lösning för att värma upp bostaden – inte minst ur miljösynpunkt eftersom förbränningen är relativt klimatneutral, till skillnad från förbränning av fossila bränslen, som till exempel olja.
Elpannan – gör sig bäst som komplement
Få hushåll har elpanna som huvudsakligt värmesystem – i alla fall i sitt året-runt-boende. De är desto vanligare i mindre hus med vattenburna värmesystem som främst används under sommaren. Ofta nöjer du dig med att underhållsvärma dessa typer av hus under vinterhalvåret och för detta krävs inte lika stor tillförd el till din elpanna. Elpannan kan även fungera som ett komplement till andra värmesystem – som till exempel vedkaminer. Det är dock vanligare att sommarstugor och fritidshus värms upp med direktverkande el – snarare än elpannor – med tanke på att en elpanna kräver ett vattenburet värmesystem – något som de flesta stugor och sommartorp inte har installerat.
Från elnätet till vattenburen värme
Elpannan fungerar enligt mycket enkla principer och värmer upp ditt vattenburna värmesystem med dess radiatorer och element. Elen köps direkt från elnätet och driver igång de värmepatroner som finns installerade i din elpanna. Värmepatronerna tillför i sin tur värmen i vattnet som cirkulerar i husets värmesystem. Ofta finns en extern varmvattenberedare i anslutning till elpannan för att bistå med tillräckligt mycket varmt tappvatten till hushållet.
Relativ enkel omställning
Faktumet att elpannan är ansluten till ett vattenburet värmesystem vilket är till stor fördel för dig när du planerar att byta ut elpannan mot en ny värmepump eller pelletspanna för att sänka dina energikostnader och effektivisera ditt värmesystem. Att demontera och byta ut din elpanna är måhända ingenting du själv ska ge dig på om du inte har tidigare erfarenhet och kompetens inom installationer av värmesystem – men däremot är processen relativt enkel och smidig för de installatörer som du i regel anlitar i samband med köpet av din värmepump.
Välj rätt värmepump
Innan du gör denna investering ska du dock ta dig en ordentlig funderare över vilket värmesystem och vilken värmepump som kommer att ge dig störst besparingar – både på lång och kort sikt. Som utgångspunkt kan vi säga att ju större din energiförbrukning i uppvärmning är, och ju högre upp i landet du bor, desto större chans är det att bergvärme är det bästa valet för dig. För dig som bor i mellersta eller södra Sverige, och kanske inte i de allra största villorna med särskilt högt energibehov, kan ofta en luft-vattenvärmepump ge dig i princip lika god återbetalning som en bergvärmepump. Luft-vattenvärmepumpar är dessutom enklare att installera och billigare att köpa. Oavsett vilket modernt värmesystem du investerar i kommer åtminstone din gamla elpanna att försvinna för att ersättas av en betydligt mer ekonomisk och miljövänlig värmepump.
Bergvärme
Att installera en bergvärmepump är den dyraste och mest omfattande investeringen, som i regel ger de allra största besparingarna i längden. Förutom att pumpen är dyrare kräver bergvärme omfattande markarbete och framför allt borrning av ett eller flera hål som ska nå ända ner till berggrunden. Härifrån överförs sedan den värmeenergi som finns i grundvattnet och som i sin tur har värmts upp av solen vid markytan, till din värmepump som tillför värmen till ditt vattenburna värmesystem. I energieffektivitet är detta värmesystem i princip oslagbart och trots den relativt höga investeringen kommer du med största sannolikhet snart att ha fått den återbetald i form av sänkta energikostnader för uppvärmning av ditt hus. För dig som bor i de norra delarna är bergvärme desto mer fördelaktigt med tanke på att temperaturen i grundvattnet förblir relativt oförändrad även under vintern, vilket gör att du kan glädjas åt en effektiv uppvärmning året om.
Luft-vattenvärme
Moderna luft-vattenvärmepumpar är oerhört effektiva och kan överföra värmeenergi från utomhustemperaturer ner mot 30 minusgrader. Dock är dessa värmepumpar som mest effektiva i vid högre temperaturer och brukar därför vara bäst lämpat för hushåll i mellersta eller södra Sverige. Installationen av luft-vattenvärmesystemet är både billigare och enklare, och dessutom är värmepumparna i regel billigare än bergvärmepumpar. Att byta ut din elpanna mot en luft-vattenvärmepump bör visserligen utföras av en behörig installatör, men arbetet utförs både snabbare och av färre personer än när du installerar ett bergvärmesystem. Dessutom undviker du markingrepp i din tomt. Luft-vattenvärme kan ge i princip samma höga besparingar som bergvärme – speciellt i något mindre hushåll i södra delarna av landet.
Avgörande faktorer
Andra faktorer som påverkar hur effektiv uppvärmning av ditt hus som är möjlig är bland annat hur pass väl isolerat huset är. Genom att göra noggranna kontroller kan du väga eventuella investeringar för att förbättra isoleringen mot de eventuella besparingar som dessa åtgärder kan generera. Det kan handla om fönsterbyten eller ny isolering i väggar och golv. För att nå full effekt i ett värmesystem krävs minimalt med värmeutsläpp och om du investerar i omfattande renoveringar för att optimera husets värmeisolerande egenskaper kan detta ibland löna sig i längden. Med bättre förmåga att hålla kvar värmen sänker du hushållets energibehov för uppvärmning och kan eventuellt nöja dig med ett något mindre effektivt och billigare värmesystem.
Förebyggande och förberedande åtgärder
Det finns även flera andra förebyggande skyddsåtgärder som är bra att genomföra i samband med byte av värmesystem. Exempel på sådana är att isolera skorstenen i kallvinden samt montera en så kallad skorstenshuv över skorstenen som hindrar snö och regn att hamna i skorstenens kanaler. Detta förebygger riskerna för skador i systemet. Säkerställ även att alla ventilationskanaler som finns i skorstenen är öppna och i gott skick för ett effektivt luftutbyte. Idag finns automatiska tilluftsdon som reglerar tilluften vilket kan vara en god investering för att undvika eventuell överventilering när temperaturskillnaderna blir stora, eller vid hård blåst. Överventilering resulterar i ökad energiförbrukning och således högre kostnader för uppvärmningen.
En effektiv ventilation minskar riskerna för fuktskador
I samband med att olika åtgärder för isolering och ventilation genomförs gäller det att ha koll på vart luftflödena tar vägen. Även om inomhusklimatet är varmt och torrt kan dålig ventilation eller uttransport av fuktig luft resultera i fuktskador eller mögelangrepp, vilket i sin tur kan leda till stora renoveringskostnader. Likaså måste tidigare uppvärmda utrymmen som våtrum och källare bli kompenserade när värmen från pannrum eller skorstensstock plötsligt försvinner. Ett alternativ är då att installera en rumsvärmeväxlare som ser till att optimera luftfuktigheten även i rum som exempelvis tvättstugan eftersom det tillhör riskzonerna för fuktskador. Köket är ett annat rum där man kan behöva optimera ventilationen – speciellt om funktionen i ventilationskanalerna från köksfläkten, den så kallade imkanalen, begränsas av en spisfläkt. För att återställa det kontinuerliga självdraget som bör finnas när spisfläkten är avstängd kan du installera ett så kallat kombidon till imkanalen. Ett annat alternativ är att ansluta en köksfläkt direkt till imkanalen, tillsammans med en fånganordning med öppning mot taket.
Professionell besiktning av dina befintliga system
Innan du genomför alla dessa åtgärder måste du förstås se över dina befintliga system och anläggningar. Genom att bland annat mäta volymerna av olika luftflöden samt ventilationseffektivitet får du veta vilka förberedande åtgärder som krävs för att sedan kunna investera i ett väl anpassat värmesystem som täcker just dina behov. För detta krävs moderna mätinstrument och redskap för att ta reda på de eventuella brister och möjligheter till förbättringar som finns i ditt hus. Du bör därför alltid ta kontakt med en professionell besiktningsman som kan göra dessa bedömningar och utvärderingar av dina befintliga anläggningar och system på ett korrekt sätt. På så sätt lägger du grunden för att göra korrekta val när det kommer till bytet av ditt värmesystem.